Vad kostar det att byta fasad?

Kostnad fasadbyte: prisexempel

Kostnaden för ett fasadbyte inkluderar både fasta kostnader som materialet i sig och löpande kostnader som långsiktigt underhåll. En träfasad är exempelvis förhållandevis billig sett till materialkostnader, men kräver mer underhåll än en fasad av puts eller tegel som båda är dyrare alternativ rent materialmässigt.

Här är några prisexempel med grova uppskattningar för vad det kostar att byta fasad. Vi utgår från ett hus med en fasadyta på 120 kvadratmeter.

Det kan vara bra att känna till att det tillkommer en grundkostnad som brukar landa någonstans mellan 10 000 och 20 000 kronor (beroende på husets storlek) när du byter en träfasad.

I övrigt är det bra att tänka på att kostnader för avfärgning, nedknackning, omputsning, byggställningar, fönsterbyten och tilläggsisolering tillkommer.

Få exakt pris på fasadbyte

Var det slutliga priset landar kan variera oerhört mycket. Det bästa sättet att ta reda på kostnaden för ett fasadbyte är att ta in en offert för renovering. Bäst pris får du om du tar in offerter från flera olika byggfirmor eller hantverkare så att du kan jämföra dem. Med HelpHero är det enkelt – du gör en enda förfrågan och får upp till sex offerter från entreprenörer nära dig.

Följ grundregeln att alltid utsätta ditt prisförslag för konkurrens. Se också till att du har en noggrann budget. En fasadrenovering kan vara svår att bromsa så se till att ha budget och marginal för eventuella oförutsedda kostnader som tenderar att dyka upp längs vägen under projektets gång.

Extra kostnader för tilläggsisolering

Det är inte ovanligt att välja att tilläggsisolera i samband med att fasaden byts ut. Ungefär 20 procent av värmen kan läcka ut genom ytterväggarna på en standardisolerad fastighet. Med extra isolering kan du därmed göra vissa energibesparingar.

Mellan tummen och pekfingret kostar ett fasadbyte och tilläggsisolering på en äldre villa med 120 kvadratmeter träfasad cirka 115 000 kronor utan rotavdrag och 98 000 kronor med rotavdrag.

Då utgör kostnaden för isoleringsdelen 31 000 kronor och kan dras av från exemplet för den som inte är intresserad av att tilläggsisolera.

I så fall landar vi därmed på en investering på 84 000 kronor utan rotavdrag respektive 67 000 kronor med rotavdrag för byte av träfasaden i exemplet.

Kostnadsuppskattningen i exemplet bygger då på att:

• Fasaden är 120 kvadratmeter.
• Ägaren själv hyr byggställning till en kostnad av 5 390 kronor inklusive arbetskostnad för montering och demontering samt tillämpat rotavdrag.
• Väggstommen behålls och tilläggsisoleras med 100 mm så kallad isolerskiva av styv glasull.
• Lockpanel, spikläkt och foder runt fönster och dörrar tas bort.
• Arbetet uppskattas till 12 arbetsdagar med en timkostnad på 500 kronor.
• Det fiktiva huset ligger i Småland.

Ytterligare en vinst med att tilläggsisolera fasaden är att det minskar energiläckaget, vilket i sin tur minskar energiförbrukningen. I detta fall handlar det om en minskning på 2000 kWh per år.

Det kanske inte känns tillräckligt för att motivera hela projektet, men du bör se det som en långsiktig investering. Inomhusklimatet blir dessutom mer behagligt och jämnt under året.

Övriga faktorer som påverkar kostnad för att byta fasad

Det finns många faktorer som påverkar slutkostnaden för ditt fasadbyte. Några av dessa är:

• Fasadens material. Trä, tegel, puts, plåt?
• Fasadens skick vid tidpunkten för byte – behöver den rivas och bytas ut helt eller finns det mindre omfattande metoder att ta till?
• Klimatet där du bor – hur utsatt kommer din panel att vara för snö, vatten och vind?
• Väljer du obehandlade eller grundmålade panelbrädor?
• Hur mycket planerar du att göra själv i form av underhåll? Kommer du att måla om själv eller anlita professionella målare varje gång det är dags?

Fasadrenovering – så går det till

Fasader behöver bytas och fräschas upp med jämna mellanrum. I vissa fall krävs bara en enklare uppgradering av någon enstaka bräda eller en ordentlig tvätt och ommålning. Andra gånger är det läge att byta ut ytterpanelen helt och hållet. Ungefär vart tionde år behöver en träfasad målas om.

Byte av ytterpanel på träfasader kan göras genom att följa dessa steg:

1. Undersök status
   Ta bort det gamla materialet och kontrollera hur stommen mår. Finns det röta som behöver åtgärdas innan ny panel sätts dit?
2. Planera den nya panelen
   Välj obehandlade eller grundmålade panelbrädor. Detta påverkar priset. Undvik att skarva om det är möjligt.
3. Montera
   Fibrerna ska peka neråt och monteringen ska påbörjas vid en av husknutarna. Brädorna behöver inte vara lika långa i nederkant, detta justeras senare.
4. Måla
   Börja med bottenbrädorna i första ledet. Senare målas även lockläkten.
5. Täck
   Den skarv som finns mellan bottenbrädorna och taksprånget behöver täckas.
6. Täck

Tvätta och rengör fasaden

Det vanligaste sättet att ta hand om en fasad är genom att tvätta bort föroreningar och avgaser. Du kan även behöva tvätta bort alger och mögel ibland – det beror på vilken sorts fasad ditt hus har. Det är trots allt en stor skillnad mellan ett betonghus och ett trähus. Räkna med att du kan behöva tvätta och rengöra ungefär vartannat år. Gör det till en vana att titta till fasaden regelbundet. Särskilt under sommaren när det inte brukar kännas alltför jobbigt att stå ute i solen och fixa lite med huset.

Tänk på dina fönster om du ska rengöra fasaden på egen hand. Se till att täcka dessa för att undvika repor, skador och märken som kan uppkomma på grund av rengöringen. I annat fall kan du alltid anlita ett företag som utför fasadrengöringen åt dig. Då vet du att den blir korrekt utförd.

Skador på fasaden

Det är skillnad på ett trähus och en betongbyggnad med putsad fasad. Skador kan uppkomma på olika sätt och av olika anledningar.

Skador på putsad fasad

På en putsad fasad är det vanligt att sprickor uppstår på grund av frostsprängningar. Det betyder att fukt har trängt in bakom putsskiktet. När fukten fryser till is börjar den att expandera, vilket i sin tur spräcker upp skiktet.

Denna typ av skador på putsskiktet kan du laga på egen hand, men tänk på att du bör använda samma putsbruk som använts för resten av huset. Du lagar sprickan genom att knacka ner putsen runt själva sprickan, ungefär två till tre centimeter. Därefter är det bara att rengöra, tunngrunda och sätta på själva putsbruket.

Det går självklart att laga sprickan med en annan puts också, men resultatet kan variera på grund av att olika putsbruk har olika egenskaper. Detta gör framför allt att fasaden riskerar att se ”lappad” ut – ungefär som ett par trasiga byxor som har reparerats med ett helt annat tyg.

Skador på en träfasad

En träfasad kan få sprickor om färgskiktet har blivit skadat. Vanligen har det torkat, fått temperaturspänningar eller helt enkelt drabbats av fuktproblem. Om delar av färgskiktet sitter löst måste det avlägsnas. Spikar kan också behöva dras ut och ersättas innan fasaden målas om.

Sprickor kan också uppstå på grund av sättningar. Detta kan bero på att husgrunden är felkonstruerad eller att marken har börjat röra på sig. När en byggnad har fått sättningar leder detta oftast till djupa sprickor som i sin tur kan innebära att du behöver utföra en väldigt omfattande fasadrenovering. Skulle du misstänka att dina fasadsprickor beror på detta kan det vara bra att ta kontakt med en hantverkare eller ett företag som hjälper dig åtgärda problemet.

Förläng livstiden på fasaden

Huset mår bra av omvårdnad och en ny fasad kan framför allt hindra eventuella fuktskador och dra ner på långsiktiga kostnader för att byta fasad.

Trä

En träfasad håller i många år om den får lite kärlek då och då. I regel behöver en träfasad tvättas och målas om med tio till femton års mellanrum. När du tvättar/målar om fasaden får du bort eventuella alger, röta och sprickor.

Obs! Använd helst inte en högtryckstvätt vid rengöring av träfasader eftersom risken är stor att vattnet tränger för djupt in i träet vilket och då kan orsaka röta.

Några generella tips till dig som ska byta träfasad:

• Bygg med luftspalt som tillåter panelen att torka inifrån
• Bygg med vindpapp som gör väggen lufttät och blockerar fukt
• Se till att panelen slutar en ordentlig bit ovanför marken för att skydda den från väta
• Taksprånget ska vara tillräckligt stort för att panelen ska få en bra skydd

Tegel

Livslängden på ett tegelhus kan uppgå till flera hundra år. Dessutom har fukt svårt att få fäste på materialet, men trots detta kan själva murbruket behöva repareras under åren.

Övriga åtgärder

• Byt skadat tegel
• Hantera fogsläpp
• Kontrollera om infästningarna har rostat

Tegel kan tvättas med skrubborste och fasadsåpa. Detta kan du göra själv, men var beredd på att det är ett ganska tidskrävande arbete.

Puts

Om arbetet med en putsad fasad inte utförs på rätt sätt finns det en stor risk att det kommer att uppstå fuktrelaterade problem. Du behöver i regel bara genomföra en omputsning var 50:e år. Däremellan är det trevligt med viss ommålning.

När du målar om behöver du vara ytterst noggrann med att tvätta och rengöra fasaden ordentligt. Luftspalt är nödvändigt för att fasaden ska skyddas mot fukt. Du kan fylla i små sprickor med puts själv.

11 tips för den som ska byta fasad

1. Fundera noggrant kring omfattningen av fasadbytet. Kan det räcka med en renovering eller är det ett totalt fasadbyte som är det enda alternativet?
2. Ansök om bygglov om det behövs. Detta krävs exempelvis om du planerar att byta färg på huset eller ändra fasadens material. Ta kontakt med din kommun innan du sätter igång med projektet. Om det krävs bygglov är det bra att ansöka om det i god tid. I värsta fall kan ett uteblivet bygglov innebära straffavgifter. Du kan även behöva avbryta hela projektet och återställa ditt hem till sitt ursprungliga skick.
3. Välj tidpunkten med omsorg och börja inte för sent inpå höst och vinter då risken för fukt ökar.
4. Skydda din bostad under fasadbytet genom att täcka för berörd ventilation och annat. Rådfråga din utförare som har koll på bygget.
5. Var noga med säkerheten på grund av byggställningar och annat så att ingen obehörig tar sig i ert hus.
6. Besikta resultatet själv eller med en professionell besiktare. Detta hjälper dig bland annat i framtida försäkringsfrågor.
7. Fundera över hur olika materialval kommer att påverka ditt hus eller byggnadens värde.
8. Var beredd på att er bomiljö påverkas under tiden som arbetet genomförs. Kanske går det att kombinera med att ni är bortresta för att minimera tiden ni lever med buller och insyn.
9. Finns det flera projekt som jag har på gång med mitt hus som till exempel fönsterbyte? Det är vanligt att passa på att byta fönster eller isolera när byggställningarna är uppe. Sannolikt kommer du inte vara så sugen på att sätta upp allting igen redan nästa säsong.
10. Använd ditt rotavdrag. Du kan få göra avdrag på 30 procent av arbetskostnaderna, upp till en summa av 50 000 kronor per person och år.
11. Var noga med att begära besiktning efter avslutat arbete, gärna av en oberoende part, och betala inte slutsumman förrän hela arbetet är klart.

Gör din egen kostnadsberäkning

Om du vill skaffa dig en bättre uppfattning om slutnotan innan du kontaktar utförare kan du använda digitala uträkningstjänster som exempelvis hos Dokus som tar fram riktpriser för renoveringsåtgärder. Du anger själv information om yta och materialval för att få en indikation om priset.