Här får du som ska lägga papptak prisinformation och förklaringar om hur du går tillväga, steg för steg. Lär dig även mer om olika typer av takpapp och vilken variant som passar bäst för just ditt ändamål. Här har du även möjlighet att beräkna kostnaden för att lägga takpapp.
Hoppa direkt till innehåll:
Faktorer som påverkar din kostnad
Olika typer av papp
Så ofta behöver du byta
Lägga om papp själv
Vanliga frågor och svar
För att du lättare ska få en bild av aktuellt pris för att byta papptak har vi tagit fram ett räkneexempel som du kan utgå ifrån. Här räknar vi med ett tak på 128 kvadratmeter och priserna är inklusive moms. (Priserna är inhämtade i maj 2022.)
Räkneexempel för ett tak på 128 kvm | |
---|---|
Materialkostnad | 125 kr/m2 x 128 = 16 000 kr |
Arbetskostnad | 190 kr/m2 x 128 = 24 320 kr |
Rotavdrag | 30 % x 24 320 = 7 296 kr |
Totalt | 16 000 + 24 230 – 7 296 = 33 024 kr |
Ha i åtanke att den totala kostnaden för att byta takpapp kan bero på många olika faktorer. De spelar alla in för din slutgiltiga kostnad för projektet. Du kan begära in flera prisförslag direkt via formuläret.
Det finns olika typer av takpapp och det är viktigt att du väljer rätt takpapp för rätt ändamål.
Underlagspapp
Den takpapp som läggs som ett slags underlagsskydd på taket kallas för underlagspapp. Underlagspapp används vid många olika takläggningsmetoder. Det förekommer till exempel under takpannor, plåt, yttakpapp och shingel. Underlagspapp skiljer sig från yttakpapp genom att den är tunnare och saknar UV-skydd.
Yttakpapp
När takpappen ska användas utan ett övre skikt läggs oftast ett yttakpapp ovanpå underlagspappen. Yttakpapp är ett bra alternativ på byggnader som saknar den stabila takkonstruktion som krävs för att bära tyngden av ett tegel- eller betongtak. Ibland kallas yttakpapp för asfaltsmatta. Det är mer väderbeständigt och hållbart än underlagspapp.
Låt dig inte skrämmas av det breda utbudet av takpapp i butiker och online. Att det finns så många olika varianter på samma produkt innebär att du lättare kan hitta en prisklass som passar dig och din budget.
Det som syns utåt, som takpannor eller plåt, är inte det som i första hand skyddar taket från väta. Istället är det takpappen som är det viktigaste i konstruktionen. Det är takpappen som ser till att skydda taket från kyla och fukt.
Räkna med att du behöver byta takpapp åtminstone var tjugonde år. Livslängden för takpapp och läkt är i bästa fall runt trettio år, men inte sällan ett eller ett par decennium kortare. Längs kusten kan du i värsta fall behöva byta takpapp så ofta som var femte år, medan du inåt landet i skyddat läge kan slippa projektet tjugofem år längre än så.
Det enklaste och säkraste sättet att ta reda på om din takpapp behöver bytas är att kontrollera taket ofta. Planera in bytet någon gång under vår, sommar eller höst. Vintertid är det svårare av förklarliga skäl. Gör så här:
Om du känner att du är händig nog kan du självklart lägga om papptak själv. Då kan du också hålla kostnaderna nere. Det viktigaste för en lyckad takläggning är att själva läkten blir mycket precis. Om du inte känner dig kapabel att mäta och lägga läkt kan du alltid överlåta just det arbetet till en hantverkare, för att istället fokusera på att lägga takpapp och takpannor på egen hand. Tänk på att ju bättre grundarbetet är, desto längre livslängd får taket.
Ibland kan det gamla papptaket vara i så pass bra skick att du kan lägga den nya pappen ovanpå. Ofta behöver du bara åtgärda små sprickor och slitage för att det sättet att gå till väga ska fungera. Tänk dock på att det inte är bra om taket har för många skikt av takpapp. Var uppmärksam så att det inte uppstår skarvar där vatten kan samlas. Du vill ju att takpappen ska hålla fukt borta. Därför måste du se till att vattnet enkelt kan rinna undan om regnet tar sig in under pannorna vid dåligt väder.
Många som funderar på att byta takpapp själva är oroliga för att det ska vara svårt att få takpappen tät nog. Den risken är mycket liten. Om du följer instruktionerna och lägger pappen i ordning, med underlagspapp först och yttakpapp sedan kommer det att hålla tätt. Om det skulle uppstå någon form av läckage upptäcks det nästan alltid kring profiler och hinder av olika slag. Var därför extra noga i sådana partier.
Att klistra fast takpapp på egen hand går bra, så länge det handlar om att du ska kallklistra. Du kan kallklistra självhäftande ytpapp direkt på underlagspapp, men du kan också lägga den på ett underlag av kallasfalt i flytande form. För att få varmklistra en SBS-matta direkt på underlagspappen krävs en speciell utbildning i så kallat “hett arbete”. I utbildningen ingår också arbete med vinkelslip på tak.
I byggbutikerna som säljer takpapp och andra taktillbehör kan du ofta få mycket god hjälp, både i fysisk butik och online. Fråga allt du behöver veta för att få goda råd om materialval, verktyg och andra tillbehör.
Dagens moderna takpapp är uppbyggd av en polyesterfilt med ett lager bitumen ovanpå. Det som gör pappen lite ojämn på ytan är det lager krossat skiffer som läggs ovanpå. Skiffret finns på plats för att skydda takpappen mot solens UV-strålar. Det förlänger dess hållbarhet. På vissa hus och byggnader kan takpapp räcka som enda täckning på taket.
Alla tak behöver underlagspapp. Det är det som ser till att fukt och kyla inte tränger sig in i huset. Underlagspappen rullas ut under takpannorna. Yttakpapp är ett typ av takmaterial – precis som tegel, betong eller plåt – vilket du kan lägga över underlagspappen. Yttakpapp är lätt att hantera och passar bra för platta tak eller tak med en lägre lutning.
Det bästa underlaget för takpapp är råspont. Ett annat populärt material att lägga under takpapp är plywood- och OSB-skivor. Fördelen med råspont är att de är smalare än de stora skivorna, vilket tillåter mer rörelse i taket. Nackdelen är att det tar längre tid att skapa stabilitet i taket med råspont. Samtidigt kan limmet i de stora skivorna göra det svårare att släppa igenom fukt, vilket på sikt kan leda till mögelskador.
Det kan finnas goda skäl för att lägga takpapp i två skikt. En bra tumregel är att alla tak som har en lutning på mindre än 45 grader ska läggas med takpapp i två skikt. Även om ditt tak har högre lutning kan du tjäna ett gäng extra år på takets hållbarhet genom att lägga takpappen i två skikt.
Om det skulle vara så att du inte har klistrat ordentligt kan det uppstå bubblor under takpappen. De bildas när fukt innesluts. Ofta är det en kombination av värme och innesluten fukt som skapar bubblorna. Om du har fått bubblor under takpappen kan du enkelt åtgärda det för hand.
Lägg alltid underlagspappen horisontellt från den ena gaveln till den andra, längs hela huset. Yttakpappen ska ligga åt andra hållet, det vill säga från taknock till takfot. Det kan låta mer logiskt att alltid lägga takpapp lodrätt. Anledningen till att man inte alltid gör så är för att det bildas en valk vid varje skarv. Där kan vatten samlas, vilket inte är bra på grund av risken för att fukt kan tränga sig in under takpappen. Om en takpanna skulle gå sönder och pappen under ligger lodrätt innebär det att vattnet som läcker in rinner ner från taket.
För att veta att papptaket håller tätt behöver du göra kontroller av taket med jämna mellanrum. Det är alltid värt att ta det säkra före det osäkra och lägga ner den tid som krävs för att säkerställa att taket håller god kvalitet. Åtgärda alltid sprickor och bubblor som uppstått i takpappen och byt ut trasiga takpannor mot nya.