Här hjälper vi dig att räkna ut din kostnad för bergvärme. Använd vår kalkylator som beräknar ditt pris för bergvärme och ta del av olika prisexempel. Läs igenom vår stora guide och se vilka olika faktorer som påverkar kostnaden för bergvärmeinstallation och borrning.
Hoppa direkt till innehåll:
Prisexempel
Kostnad för borrning
Bergvärmeinstallation
Vill du få en överblick över den totala kostnaden för bergvärme? När du ska du dra in bergvärme i huset kan det vara bra att ha koll på aktuella utgifter. Här följer några prisexemel på bergvärmepump – från start till installation.
| Moment | Pris | Pris efter rotavdrag |
|---|---|---|
| Bergvärmepump och övrigt material | 97 000 kronor | – |
| Resekostnad | 2 000 kronor | – |
| Borrning 125 meter | 35 000 kronor | 24 500 kronor |
| Arbetskostnad | 8 400 kronor | – |
| Installation | 17 000 kronor | 11 900 kronor |
| Anmälningskostnad | 5 700 kronor | – |
| Totalt | 165 100 kronor | 149 500 kronor |
Ta del av vårt kostnadsexempel för att borra bergvärme nedan.
| Borrdjup | Kostnad |
|---|---|
| 100 meter | 25 000 – 35 000 kr |
| 125 meter | 31 000 – 44 000 kr |
| 150 meter | 37 000 – 52 000 kr |
| 175 meter | 44 000 – 61 000 kr |
| 200 meter | 50 000 – 70 000 kr |
| 250 meter | 65 000 – 80 000 kr |
Notera att priset varierar kraftigt beroende på var i landet du bor. Enligt Energimyndigheten kan priset variera med så mycket som 25 procent. Om tomten ligger på mycket lös jord behövs det foderrör vilket gör att kostnaden blir större. Om du bor i ett villaområde kan det vara smart att kolla om det går att dela borrhålet med en granne.Gör prisförfrågan här intill för att få ett exakt pris.
En bergvärmeinstallation tar tid och kräver en del förarbete. Du behöver exempelvis undersöka om din tomt har rätt förutsättningar och även ansöka om bygglov. Vid installationen borras ett hål på ner till 200 meters djup där en slang fylld med köldmedium förs ner. Slangen dras sedan fram till, och in i, huset. Det blir alltså både markarbete och arbete på huset. När allt väl är på plats har du dock ett långlivat och kostnadseffektivt värmesystem.
Först kommer borrutrustningen. Det ska borras en energibrunn där värmen kan hämtas. En slang som är fylld med köldbärarvätska stoppas ner i hålet. Slangen (som kallas för kollektorslang) grävs efter det ner i marken.
Nu är det dags att installera värmepumpen i huset. Den kopplas ihop med husets värmesystem samt varm- och kallvattenledningar innan den ansluts till husets elcentral.
Sista momentet är att koppla ihop värmepumpen med kollektorslangen, det vill säga, den slang som hämtar värmen från berggrunden.
Totalt brukar installationen ta runt 5 dagar, men det beror på hur din tomt ser ut.
Varje hem är unikt och kan ha olika förutsättningar för bergvärme som värmelösning. Saker som isolering, ventilation och nuvarande värmesystem kan påverka möjligheterna negativt och kanske framförallt minska fördelarna. Var du bor har också betydelse för processen.
Anmäl borrningen till din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor. Gör det i god tid för handläggningen kan ta flera veckor.
Bergvärme hämtar sin energi från berggrunden via en energibrunn. De flesta borrhål för energibrunnar har en diameter på 115 eller 140 millimeter. Djupet varierar beroende på hur stort värmebehovet är. I vissa fall krävs det särskilda tillstånd för borrning av bergvärme. Det ska du vara vaksam på om du bor i ett vattenskyddsområde för där finns det särskilda skyddsföreskrifter att ta hänsyn till. Om du ska installera en värmepump där kommer det att finnas krav på extra försiktighetsåtgärder. Du kan läsa mer om hur bergvärmeinstallation går till här.
Kom ihåg att det kan behövas bygglov för bergvärmeanläggningar (det beror på vilken kommun du bor i), och ibland kan du även behöva installera en mellanvärmeväxlare. Det görs för att kommunen vill försäkra sig om att värmesystemets kemikalier inte kan läcka ut och förorena grundvattnet.
Hur bra isolering din bostad har brukar mätas med ett så kallat u-värde. Ju lägre u-värde ditt hus har, desto bättre fungerar isoleringen. Om ditt hus har bra isolering innebär det att huset har ett bra klimatskal. Dörrar, fönster, golv och väggar har då optimerats för att hålla värmen inne i huset.
Framför allt äldre hus kan läcka mycket värme vid fönster och dörrar. Om dina fönster har tvåglas eller treglas kommer att påverka det värmeläckaget. Detsamma gäller om du har lister runt dörrar och fönster eller inte. Tätningslister finns att köpa i de flesta byggvaruhus och är enkelt att applicera på egen hand.
Glöm inte att även kontrollera hur en eventuell vindsisolering ser ut. Med en bra och välisolerad vind hålls värmen kvar i huset på ett mer effektivt sätt.Om du bestämmer dig för att investera i bergvärme kan det också vara värt att vidta några enkla åtgärder för att optimera isoleringen i huset. Det du kan göra själv är alltså att:
Om du bor i ett hus med en murstock brukar den anses vara en väsentlig del av bostadens ventilationssystem. Det kallas för självdragsventilation. Om du tidigare har använt ved, olja eller pellets som uppvärmning kommer murstocken inte längre att värmas upp. Resultatet kan bli sämre ventilation. Beroende på vilka förutsättningar just ditt hem har kan det bli aktuellt med en så kallad frånluftsfläkt. Den installeras då i samband med bergvärmen för att säkerställa god ventilation i brist på självdrag.
Om du eldat med panna i källaren kommer en värmekälla att försvinna därifrån i samband med att du installerar bergvärme istället. Räkna i så fall med att du kan behöva installera en ny värmekälla där. Det kan till exempel handla om något så enkelt som ett element.
När du köper en bergvärmepump är det viktigt att kolla på hur effektiv den är. Detta tar du reda på genom att se på COP-värdet, prestandakoefficienten, som beskriver just hur mycket energi bergvärmepumpen producerar per förbrukad kWh. Är COP-värdet 4 genererar värmepumpen 4 kW per förbrukad kW.
Intresset för bergvärme har ökat markant sedan 70-talet då få trodde på tekniken. Det är inte effektivt, sa man då. Värmepumpen kommer att ha en värmefaktor på högst 1,2 och den kommer dessutom att gå sönder. Sveriges första bergvärmepump lanserades trots detta av IVT 1977. Bergvärme går ut på att man tar till vara på den solvärme som alltid finns i berggrunden. Ett par hundra meter ner i marken är det vanligen mellan fem till tio grader varmt.
Det blev ingen omedelbar succé. Faktum är att försäljningen av värmepumpar inte tog riktig fart förrän på 2000-talet. Men utvecklingen har gått framåt rejält och idag är värmepumpar så effektiva att du får upp till fem kWh värmeenergi tillbaka för varje kWh energi du tillför. En effektiv bergvärmepump kan alltså ge fem gånger så mycket energi som den förbrukar.
När du ska ska installera bergvärme och vill få fram en ungefärlig kostnad finns det många faktorer att ta med i beräkningen. Nedan listar vi några exempel.
Arbetskostnaden en bergvärmeinstallatör tar är normalt runt 500 till 700 kronor i timmen. När borrningen är utförd, låt säga att energibrunnen är 150 meter djup vilket kostar 40 000 kronor, tar det mellan 15 och 30 timmar att installera bergvärmepumpen. Det ger oss en arbetskostnad på (500 x 28 h) + 40 000 = 54 000 kronor exklusive rotavdrag.
Om vi använder rotavdraget får vi dra av 30 procent av arbetskostnaden för installationen av bergvärmepumpen och borrningen av energibrunnen. Det innebär att kostnaden för borrhålet landar på 28 000 kronor medan kostnaden för installationen minskar till 9 800. Totalt landar arbetskostnaden för hela bergvärmepumps installationen inklusive borrning på 37 800 kronor.
Så vad blir din bergvärme kostnad i månaden? Om du bor i en medelstor villa som har en årsförbrukning på 25 000 kWh kommer bergvärmepumpen dra ungefär 6 000 kWh vilket ger en månadskostnad på runt 600 kronor beroende på ditt elavtal.
Med det i åtanke kan vi kolla på om du tjänar på att installera bergvärme. Låt säga att du bor i ett hus med direktverkande el. Du har ett el-abonnemang som i det här fallet kostar 33 000 per år för uppvärmning av hus och vatten. Med hushållselen ökar kostnaden med 7 200 kronor. Det ger en total kostnad på 40 200 kronor. Energianvändningen varierar beroende på årstid och kostnaderna är högre på vintern än på sommaren, men i genomsnitt landar månadskostnaden på 3 350 kronor.
Det är alltså 2 150 kronor dyrare med direktverkande el än uppvärmning med bergvärme som kostar 600 kronor (+ 600 kronor hushållsel) per månad.
